Ur led är tiden

Platsen är densamma. Möblerna, maten, lukten, läget. Härinne har tiden stått stilla; det är precis likadant som för tio år sedan. Men därute är allt annorlunda. Nya hus, broar och människor. Mitt rum är inte heller detsamma, istället för gosedjur ligger det smink i rummet. Klackar istället för fotbollsskorna. Jag själv är nog den största förändringen. Ibland får jag ångest för att det är jag som har åldrats och inte platsen. Kan det inte vara tvärtom? Tänk att vara åtta år igen och slippa all ångest och kunskap. Att leva i sin bubbla med sina gosedjur. Att stanna på samma plats där allt är likadant jämt. Där världen utanför förblir vad den alltid har varit.